"I want to go blind, so I don't have to see them together"

Jag kan ju iaf skriva klart den där texten idag, den där texten. För idag känns de som att jag kan hitta ännu fler ord och beskrivelser. PEOPLE IS LIKE "SAAY WHAAAT??" Godai'i'i'm. Haha torkel i knipa är bra! Speciellt lilla Jason, Hah.

1:05 - 1:29

Denna dan sucked. Ingen systemkamera, ingen special-sak efter let i 78923 butiker plus regn o trött o blö. Plus att jag är lite som en maskros brevid två valmoblommor, Japp, exakt så.
I'm worried..

Svårt att balansera mellan trygghet och panik.

Min åsikt om att vara kär. Kortfattat typ.

För mej... Att vara kär behöver inte betyda att magen pirrar, det är för mej en indikation på kärlek. Något som kan finnas där i enorma mängder och ibland nästan inte alls. Även om pirret bara finns där ytterst få gånger kan man ändå vara jättekär i en person. Jag anser att om man känner att man måste ha kontakt med personen oftaofta, vill ha den, blir svartsjuk då den är i andras händer, trivs med den och behöver den.. Då anser jag att man är kär. Väldigt kär. Så som sagt, pirret är för mej en indikation som kan finnas där men inte behöver göra det. De som känner pirret direkt kan ofta slänga sej in i förhastade situationer som tex att säga meningen "Jag älskar dej", vilket inte är så bra. Jag har lärt mej vad den meningen betyder på senare dagar, inte för att jag känner meningen med det, men jag kan föreställa mej. Yesbox.
Att bli kär är inte något man ska förhasta heller, men hur mycket tid ger man det? Tänk om all tid visar sej gå i spillor. Vad mycket man går miste om då? Det misstaget verkar ofta vara värt att göra antagligen.

Svammel.

I wish you all all möjlig ömsesidig kärlek för oömsesidig är en av de saker som kan göra dej sjukare än sjukast. Mentalt och fysiskt! Godnatt, eller tja, jag kan ju likabra inte sova för det är ju på modet i mitt huvud just nu(y) :) Gonatt till er!

Behind that sweet, awsome lady there is just a lil' broken girl
Now she's so broken that she doesn't know what broke her.

Puzzle.

De stressiga grubbel-och-tanke timmarna kan man säga bröt igenom tunn nyfrusen is.
Helt plötsligt blev det kinda stenras.
Berget som vart så fint.

Orkade inte ens berätta vad det var, bara drog.
A littlebit to much.
Och sedan mitt i allt de jobbiga kom den ännu mer jobbiga tanken att "mycket kan betyda ingenting", tänk om det var så just då.

Fuck it! :D / Agnes

suck

EN TIGER?! Nah, det vart bara en förklädd Panda. Realpicture! Galen sådan.
Ibland vill man förklä sej till nått stort och starkt!
Fast det ska inte behövas.

Jag har matteprov imorron :( Fast det kommer gå bra, bara jag sover. Sedan måste jag fota 36 bilder tills på tisdag, hmm. Inspiration kan möjligen behövas... Skissat mycket på kläder på senare tid, sånt som jag vill bära. Men jag har varken pengar eller tillgång till det så! Blö.
Bah komsi komsi!

Tja! Det känns som det är något jag borde skriva.. Hmm?
Skriver lite bara då.

Ogillar att folk höjer rösten bara för dom tror dom är mäktigare bara för att dom pratar högre än motparten, känns lite onödigt. Speciellt när ända anledningen till att dom höjer rösten är för att dom kommer i underläge, inser att dom har fel men är för stolta för att visa sympati och förståelse :)

Drygt att få känslan av att ha full inspiration till något och sedan tröttna så snabbt innan man ens kommit igång med det. Så fort något blir ett måste är det inte samma sak. Som japanskan i skolan. Var jättekul innan jag började gå på lektionerna. Fast jag tror att vad det än gäller som blir ett måste blir det så mycket mer betungande. Vänskap kanske.. Jag vet inte. När pressen på att man måste träffa en vän/flera vänner mer än vad man har råd till, då man kommit så nära att de blivit ett måste som man måste hålla kvar och uppe hela tiden. Prestationsångest? Haha klent.

"It's not, It's not me Exactly
Who touches People
It's what I Represent
The Possibility that dreams From Long Ago
May still come True even if They Look Lost Forever"
Yeah yo Shoo bre mannen!

Sov inte inatt, gjorde att dagen gick upp och ner. Jättejobbig dag även om man skrattat mycket, glad att folk finns runt om en och fixar så alt är på topp alltid, vem de än är så krävs de inte mycket för lite happiness! Sedan finns de ju de som påverkar en lite mer än andra oxå, eller tja "de", plural var att överdriva.

"You came along and captured me
Now I'm a prisoner of your eyes
Trapped in time
I cannot leave you
I'm just a prisoner of your eyes
As each day goes by
I've given up completely
I've locked myself inside your heart
And thrown away the key"

Kolla! Fick ihop ett rätt imponerande långt inlägg ändå. Man har väl mer att berätta än vad man tror I guess. Uppenbarligen kan man väl säga. Vissa får en att förstå både det ena och det andra :)