'

Min åsikt om att vara kär. Kortfattat typ.

För mej... Att vara kär behöver inte betyda att magen pirrar, det är för mej en indikation på kärlek. Något som kan finnas där i enorma mängder och ibland nästan inte alls. Även om pirret bara finns där ytterst få gånger kan man ändå vara jättekär i en person. Jag anser att om man känner att man måste ha kontakt med personen oftaofta, vill ha den, blir svartsjuk då den är i andras händer, trivs med den och behöver den.. Då anser jag att man är kär. Väldigt kär. Så som sagt, pirret är för mej en indikation som kan finnas där men inte behöver göra det. De som känner pirret direkt kan ofta slänga sej in i förhastade situationer som tex att säga meningen "Jag älskar dej", vilket inte är så bra. Jag har lärt mej vad den meningen betyder på senare dagar, inte för att jag känner meningen med det, men jag kan föreställa mej. Yesbox.
Att bli kär är inte något man ska förhasta heller, men hur mycket tid ger man det? Tänk om all tid visar sej gå i spillor. Vad mycket man går miste om då? Det misstaget verkar ofta vara värt att göra antagligen.

Svammel.

I wish you all all möjlig ömsesidig kärlek för oömsesidig är en av de saker som kan göra dej sjukare än sjukast. Mentalt och fysiskt! Godnatt, eller tja, jag kan ju likabra inte sova för det är ju på modet i mitt huvud just nu(y) :) Gonatt till er!