Jag börjar lite smått undra om där faktiskt finns individer som verkligen inte är gjorde för 'kärlek'. En Brownie berättade den självklara kärleken för mej, hur enkel den ska vara, hur enkel den är. Varför blir den då så himla komplicerad för vissa? Att det kan vara 'perfekt' men ändå inte funka? Är det något man gör fel utan att veta om? Sättet man beter sej på? Att det helt plötsligt mitt i det underbara kan skapa en stel situation där man mår dåligt, tänker man för mycket?

Synd att DU ska göra det så onödigt orättvist.
Det får mej att vilja slå dej, riktigt hårt..
Att det ska vara så svårt att vara uppriktig
Och med det förstöra så mycket
Det får mej att vilja slå dej, riktigt hårt..
Att det ska vara så svårt att vara uppriktig
Och med det förstöra så mycket
-
You fit me like a shirt
I fit you like a pair of trousers
We were a perfect match, true story
You searched for my heart
Chased it for days, weeks, months
Talked about nothing, yet we felt good
When I saw you I was happy
And finally I opened my heart to you
Something I Should not Have Done
You disappeared in a silly way
In a way I never thought you would
If you would have been fair, I would not have been so sad
You did not need a reason
As Long as you would just say it straight out
It feels like you've been playing with my feelings
You fit me like a shirt
I fit you like a pair of trousers
We were a perfect match, true story
You searched for my heart
Chased it for days, weeks, months
Talked about nothing, yet we felt good
When I saw you I was happy
And finally I opened my heart to you
Something I Should not Have Done
You disappeared in a silly way
In a way I never thought you would
If you would have been fair, I would not have been so sad
You did not need a reason
As Long as you would just say it straight out
It feels like you've been playing with my feelings
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar